Kategori: Nyheter

Dubbelmordet som skedde i Arlöv någon gång mitt på dagen söndagen den 6 oktober har ännu inte nått sin lösning.

– I det omfattande arbete som gjorts kring brottsplatsen är det en person som man inte lyckats komma i kontakt med, berättar polisens presstalesperson Ewa-Gun Westford.

– Den hemtjänstpatrull som gjorde rutinbesöket hos paret mellan klockan 10:40 och 11:00 mötte en person i anslutning till fastighetens entré.

I polisens kartläggning av hur det såg ut i området vid tidpunkten för morden har man dock inte lyckats komma i kontakat med denna person. Möjligen känner någon igen sig eller har någon kanske sett personen.

– Mordutredningen fortsätter med full kraft och fortsatt fokus på kartläggning av det mördade paret samt mycket omfattande och noggranna tekniska undersökningar och analyser, tillägger Westford.

– De tekniska undersökningarna är ännu inte färdigställda. Brottsplatsen är fortfarande avspärrad. Man räknar med att de tekniska undersökningarna kan avslutas i denna vecka.

– Taket rasar ner bit för bit och vid nästa storm kommer antagligen den gamla stallbyggnaden att rasa ihop och då får vi definitivt avveckla en viktig del av vår verksamhet. Dessutom är underlaget i det nyare ridhuset idag så hårt och dåligt att hästarna skadas.

– Om inte det underlaget byts ut riskerar vi att tvingas avveckla resterande verksamhet och lägga ner Burlövs Ryttarförening, säger föreningens ordförande Linda Bagge och styrelseledamoten Magnus Nilsson i en skrivelse till Burlövs kommun.

– Det här är åtgärder som borde ha gjorts för åtminstone tio år sedan men som inte blivit av. I det gamla ridhuset har vi problem med hela byggnaden och på grund av det hårda underlaget i det nya ridhuset har vi och har haft många halta hästar vilket innebär stora veterinärkostnader, tillägger Linda Bagge.

– Därför krävs det nu någon form av action från kommunens sida för att vi ska kunna fortsätta vår ridskoleverksamhet.

Ridhus, stall och mark ägdes tidigare av ryttarklubben själv. Men för cirka fyra år sedan tog kommunen över allt.

– Syftet med övertagandet var att kommunen skulle hjälpa oss att överleva eftersom vi inte själv hade någon möjlighet att underhålla husen. Det var ett väldigt just agerande från kommunens sida, men just nu känner vi oss lite borttappade, påpekar Linda.

Något är på gång

Linda Bagge och Magnus Nilsson har haft några möten med bland annat kommunens fastighetschef Johan Sjöberg som berättar att något har redan hänt.

– Ja, så tillvida att vi ska ta fram ett projekt för att på så sätt kunna se på möjligheterna att bygga ett nytt ridhus, säger Sjöberg.

Han har sett på ridhuset och ska gå igenom det igen, men ser idag inga möjligheter att renovera den befintliga byggnaden.

– Den måste rivas och byggas nytt. Det vi måste se på är möjligheten att få fram pengar.

Missade avloppet

Johan Sjöberg har också tittat på underlaget i det nya ridhuset och hittat troliga orsaken till att det blivit så.

– När det ridhuset byggdes, före vår tid, missade att man helt att anlägga planerade brunnar och avlopp. Det finns en stenkista som kan ta en kubikmeter vatten så den är helt otillräcklig.

Han menar bestämt att man, förutom att byta underlaget i ridhuset också måste anlägga ett nytt dräneringssystem.

– Men även till det måste vi ta fram pengar. Bara bytet av ridunderlaget kommer att kosta kring 250.000 kronor.

Efter hand blir det fler möten med kommunens folk, bland annat nya fritidschefen, och företrädare för Burlövs Ryttarförening.

Verksamheten växer

Burlövs Ryttarförening, som grundades 1980, har idag närmare 400 medlemmar, jämnt fördelade mellan juniorer och

seniorer. Varje vecka bedrivs cirka 25 ponnylektioner och cirka 24 storhästlektioner av ridskolans fem ridlärare på ridskolans 19 hästar och ponnyer.

Föreningen har en Ungdomssektion som drivs av engagerade ungdomar vilken anordnar aktiviteter för unga medlemmar såsom ”kvällshäng”, skötarkurser, smörjträffar (vård av ridutrustning), samt ponnyridningar i samband med Mölledagen och Burlöv Blommar.

I augusti nådde Trafikverket en viktig milstolpe, i byggande av fyra spår genom Åkarp och Arlöv, när banvalen för de tillfälliga spåren genom Åkarp och Hjärup blev klar och slipper levererades. Nu bygger de spår genom Åkarp och Hjärup och snart i Arlöv.

Men en hel del arbete återstår. Rälsen ska svetsas och riktas med en speciell spårriktarmaskin. Kontaktledningar ska monteras och teletekniken, elförsörjningen och signalsystemet ska installeras. Plus att cirka 260.000 meter signalkabel ska löggas.

I augusti nästa år flyttas tågtrafiken till de tillfälliga spåren så att man kan börja bygga fyra nya spår och de nya stationerna.

Ny stationsbro i Hjärup

Under hösten blir de klara med de borrade pålarna till den östra stödmuren vid stationen i Hjärup. Arbetet med den nya stationsbron startade i somras. Brostödet på östra sidan spåren är klart, ett brostöd byggs nu på den västra sidan. Brovalvet byggs senare, efter 2020.

Vid den tillfälliga stationen norr om Lommavägen ska gång- och cykelvägar och perronger byggas.

Stödmurar

Väster om Åkarps station, längs Bruksvägen och norrut mot Gränsvägen, grävs och läggs en ny dagvattenledning. Samtidigt som de ska börja bygga stödmurar vid Åkarps station. På vissa delar av muren ska den förstärkas med stålspont.

Vid hundrastplatsen nordväst om stationen blir det en arbetsplats med arbetsbodar.

De har också påbörjat arbeten vid spåren under motorvägsbron i trafikplats Alnarp, bland annat ledningsarbete och spontning. Bron ska senare rivas och byggas om under 2021.

Nya spår genom Arlöv

I oktober levereras räls och slipers till spåren genom Arlöv. Rälerna är hela 420 meter långa och levereras nattetid med specialtåg. En del av stolparna och bryggor till kontaktledningarna är redan på plats.

Vid Burlövs station arbetar man också med de nya plattformarna och monterar hissar, trappor, tak och väderskydd. Det genomskinliga bullerskyddet och stödmuren på västra sidan är klara och en del mindre arbeten med ledningar återstår.

Byggstart 2020 Lund–Flackarp

Regeringen har avslagit överklagan av järnvägsplanen för sträckan mellan Lund och Flackarp. Kommunens detaljplan för området vid spåren och stationen vann laga kraft i maj. Byggstart är planerad till 2020.

Fram till och med den 25 oktober pågår samråd för den fördjupning av översiktsplanen som Lunds kommun håller på att ta fram för Källby och Klostergården.

I onsdags överlämnade PRO Burlöv en protestskrivelse till kommunens kostchef Ola Moberg, ställd till utbildnings- och kulturförvaltningen, med 377 namnundeskrifter som krävde att den mat som serveras på Möteplatsen i Arlöv också ska tillagas där som tidigare.

Dessutom vill man att Mötesplatsen ska vara öppen också under helgerna och att det öppnas en motsvarande Mötesplats i Åkarp för de äldre.

– Enligt oss i PRO är det bra med måltider för de äldre, vilket också är en av de viktigaste frågorna i arbetet för en jämlik hälsa och ett värdigt liv för äldre personer, säger Jan Hansson, PRO.

– Det är många som träffas här. De gillar att prata samtidigt som de äter och det betyder mycket. Ännu viktigare för dessa besökare är den gemenskap de känner här.

En lång historia

Kostchefen Ola Moberg höll med om Jan Hansson påpekanden, samtidigt som han berättade att frågan om var tillagningen av maten ska ske är en lång historia.

– Vi tillagade maten här från det att vi flyttade tills förra året. Att det tog stopp beror på att jag har en budget som ska stå på plus/minus noll vid årsskiftet förre året blev allt fördyrat så att budgeten visade ett minus på tre miljoner vid årets slut och jag var tvungen att dra ner någonstans på den totala verksamheten och det blev bland annat kocktjänsten här på Mötesplatsen, berättar han.

– Jag ville gärna behålla matlagningen här och har tre gånger begärt ökad budget för att kunna behålla, men fått nej alla gånger.

Inga undernärda

Ola Moberg är medveten om att många tycker maten smakar bättre när den tillagas på platsen och inte bara värms upp.

– Samtidigt vill jag framhålla att de äldre trots allt äter och att vi inte har en enda undernärd äldre person här i Burlöv, vilket det larmas om på andra håll i Sverige.

– Vi försöker göra vårt allra bästa för de äldre så vi ser till att servera varm mat till alla som har ett ordinärt boende.

Ljusning nästa år

Moberg påpekar att han ser en ljusning för Mötesplatsens del nästa år.

– Jag får ett ekonomiskt tillskott av pengar 2020 och då ska vi på något sätt kunna åtminstone färdiglaga maten här på Mötesplatsen så att de känns nylagad på alla sätt när de äldre får den på bordet. Det kan tänkas att vi gör grunden någon annanstans och till exempel steker färdigt här, plus att potatisen kokas här.

– Så jag kan lova att vi har en kock på plats här nästa år plus att mer personal finns med i planen, tillägger en glad Ola Moberg.

Arlöv är en av 30 städer i Sverige som 2018 inte klarade miljökvalitetsmålet Frisk luft med avseende på luftburna partiklar. Det konstaterar det samhällsrådgivarföretaget Ramboll som gjort en sammanställning av SMHI:s statistik för luftkvalitet i utomhusmiljö.

– Det är riktigt att det inte bara gäller storstäderna längre utan även i mindre städer som Sundsvall och Visby är luften riktigt dålig, säger Daniel Nilsson, luftkvalitetsexpert på Ramboll.

– Helt klart är det så att detta påverkar vår hälsa, i synnerhet då barn och äldre som är extra känsliga för dålig luft. Det handlar om de minsta partiklarna i luften som tränger långt ner i lungorna och där är barn extra känsliga eftersom deras lungor är under utveckling. De har dessutom högre puls och högre andningsfrekvens än vi vuxna.

Vill skapa medvetenhet

Daniel Nilsson påpekar att Rambolls rapport inte är framtagen för att oroa folk utan för att göra folk medvetna om problemet. Han tillägger också att det är respektive kommun som har det främsta ansvaret att kontrollera luftkvaliteten.

– Och att jobba förebyggande. Sedan har Naturvårdsverket också en viktig roll i detta. Och jag tycker att alla har någon form av ansvar. Vi som lever i samhällena, industrier. Och vi som jobbar med frågorna har ett ansvar att hitta framtida lösningar, tillägger han.

Han menar också att var och en kan göra personliga val.

– Som exempelvis hur man tar sig till och från jobbet och var man bosätter sig.

Ökning på senare år

Återkommande mätningar visar att halten av luftburna partiklar minskat sedan 1990. Trenden har dock skiftat de senaste åren. Enligt rapporten ”Problemet med partiklar” har den nedåtgående trenden planat ut sedan 2014. Utsläppen av PM10, de minsta partiklarna, har snarare ökat något de sista åren. Ramboll vill med rapporten framhäva behovet av luftförbättrande åtgärder från Sveriges kommuner och andra ansvarstagande parter.

– Om utvecklingen ska vända och vi ska nå miljökvalitetsmålet Frisk luft krävs kraftfulla åtgärder. Luftburna partiklar är farliga för vår hälsa och i slutändan förkortar dålig luft våra liv, säger Daniel Nilsson.

– Sveriges kommuner måste ta resultaten av mätningarna på allvar. Undersökningar vi har gjort i Danmark och Norge visar att invånarna är oroade över sin luftkvalitet och anser att kommunerna gör för lite. Vi har anledning att tro att läget är liknande i Sverige. Vi måste kunna kräva av våra kommuner att luften vi andas är ren, tillägger Niklas Sörensen, vd på Ramboll.

Tydlig lagstiftning

I Sverige finns idag en tydlig lagstiftning som ska garantera alla invånare att ha en så god luftkvalitet som möjligt.

Utöver miljökvalitetsnormerna hat vi i Sverige beslutat om en målsättning för luftkvaliteten i miljökvalitetsmålet Frisk luft, som är ett av Sveriges miljömål, säger Daniel Nilsson.

Miljökvalitetsmålet kommer inte att nås till 2020. Fortsatta insatser behövs. utöver luftburna partiklar är det framförallt kvävedioxid och ozon som utgör problem. Halterna av dessa ligger långt från målnivån i många tätorter.

– Ett mycket dåligt förslag. Högern försöker på det här sättet gömma besluten om konkurrensutsättning i nämnderna för medborgarna, men jag förstår högermajoriteten, dundrade vänsterns Bo Lindquist och krävde återremiss.

Återremissen ställdes i första hand av Katja Larsson (s) med hänvisning till att förslagen enligt reglerna ska ses till hur det planeras och finansieras. Även miljöpartiets Vlado Somljacan krävde återremiss.

Förslaget som upprörde den icke borgerliga sidan av fullmäktiges ledamöter gällde ”Bemyndigande för nämnd att fatta beslut avseende konkurrensutsättning av verksamheter”, det vill säga respektive nämnd ska kunna fatta beslut om någon privat verksamhet ska ta över den kommunala, till exempel en förskola eller ett äldreboende.

Ove Johansson (mp) betäckande förslaget som tråkigt.

– Om det fortsätter på den vägen blir det allt mindre för kommunfullmäktige att ta beslut om. Det känns så väldigt trist.

– Det här är långt ifrån ett demokratiskt förslag som innebär att man döljer besluten för allmänheten och drar bort besluten från alla andra. Det är ett väldigt dåligt förslag, tillade Vlado Somljacan.

Han undrade samtidigt av Sverigedemokraterna tyckte.

– Det är ju den borgerliga alliansens stora samarbetspartner.

Bo Lindquist ökade på sin kritik.

– De som berörs är ju medborgarna. Beslut som tas i nämnderna nämns inte i medierna. Det här är inte demokrati. Det blir mer och mer diktatur i kommunerna, menade han bestämt i talarstolen.

Mats Lithner (l) upprördes av vänsterledamöternas tal om bristande demokrati med förslaget.

– Det är ganska upprörande att det inte skulle vara ett demokratiskt förslag. Det är ett förslag till beslut som tas i tusentals kommuner i hela landet. Det här är ett förslag för att flytta besluten så nära verksamheterna som möjligt.

Lars Johnson (m) påpekade att det här verkligen är ett demokratiskt förslag till beslut.

– Men det verkar som partierna till vänster inte litar på sina egna partikamrater som sitter i de olika nämnderna. Men på det här sättet får de själva bestämma hur de vill och vad de vill.

Christer Swahn (sd) var lite undrande över att de bekymmer andra partier hade över vad de tycker.

– Men så länge alliansen lägger förslag som är i linje med vår politik så säger vi inte nej.

Debatten fortsatte till Lars Johnson ställde en ordningsfråga och krävde streck i debatten.

– Socialdemokrater, vänster och miljöpartiet vill inte diskutera sakfråga över huvudtaget.

Sista ordet i frågan fick Vlado Somljacan som menade att alliansen vill ta beslut bakom stängda dörrar.

Beslutet om att tillåta nämnderna ta beslut att konkurrensutsätta verksamheter blev till slut ett ja efter personomröstning.

I övrigt följde fullmäktige förslagen enligt dagordning och måndagens möte med kommunfullmäktige avslutades bland annat med vissa avsägelser och att Lisa Fristén (l) valdes till ny ordförande för Miljö- och byggnämnden.

För åttonde månaden i rad sjunker arbetslösheten i Burlövs kommun enligt statistik från Arbetsförmedlingen. Kommunen hade en total arbetslöshet under augusti månad på 10,3 procent, vilket är en minskning med 0,6 procent jämfört med samma tidpunkt förra året.

Sett till antalet personer betyder det att 858 av 8.330 invånare, i åldern 16 till 64 år, i Burlövs kommun var inskrivna som arbetssökande, vilket är 33 färre än i augusti i fjol.

– Det är lite mot trenden i övriga Skåne, intygar Victor Tanaka, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen. Å andra sidan är utvecklingen i Skåne positiv sett mot övriga delar av Sverige.

Vi hade ganska många varsel vid årsskiftet, men det skiftade så att statistiken i mars och april blev förvånansvärt positiv. För Skånes del innebär det att nio av tio nya jobb skapas i den sydvästra delen av landskapet.

Samtidigt finns det en trend att allt fler flyttar från Skånes östra delar till den västra och då i huvudsak till Malmö där den största delen av jobbtillväxten sker.

För Burlövs kommuns del gäller att det finns en större andel industrier och en stor byggsektor. Men för många burlövsbor gäller pendling till jobb i Malmö.

Växande skånsk industri

Victor Tanaka påpekar att det för närvarande finns ganska starka tecken på en växande skånsk industriverksamhet.

– Däremot visar byggsektorn på en försvagning, men det gäller ju från en mycket hög nivå, så egentligen märks det inte så mycket på arbetsmarknaden för närvarande.

Den minskade arbetslösheten på den lokala arbetsmarknaden i Burlöv menar han handlar om relativt små siffror.

– Så även om det har varit en trend som stått sig en tid så är det en svag trend som snabbt kan svänga. Men Burlöv sticker faktiskt ut bland de skånska kommunerna, i synnerhet i sydvästra Skåne.

Arbetslöheten bland utlandsfödda sjunker

Arbetslösheten bland utlandsfödda var 16,8 procent i Burlöv under augusti månad, motsvarande 543 av 3.232 personer. Det är 1,4 procentenheter färre än vid samma tidpunkt i fjol, −13 om man räknar personer. Därmed sjunker de utlandsföddas arbetslöshet för sjunde månaden i följd.

Även bland de unga sjunker arbetslösheten, denna gången med 1,4 procent. I augusti var 16,0 procent av 18–24-åringarna inskrivna som arbetssökande, motsvarande 132 personer. Mäter vi antalet inskrivna ser vi en minskning med åtta personer på ett års sikt.

Precis som den totala arbetslösheten ligger ungdomsarbetslösheten i Burlöv högre än i Skåne som helhet. Skillnaden mellan kommunen och länet är 3,9 procentenheter.

– Det här var svettigt, sade Björn Stibe spontant när han under en knapp halvtimme välkomnat alla kunder som ville in på premiäröppningen av ICA Maxi stormarknad på Burlövs Center.

– Jag har drömt mardrömmar i natt om att det bara stod 14 personer utanför och väntade på öppningen, men det här överträffar alla mina förväntningar, tillade Björn förtjust.

Öppnandet av ICA Maxi gjordes ungefär ett halvår efter att Coops stormarknad hade stängt och uppenbarligen var förväntan hos burlövsborna stora liksom behovet av en ny matmarknad på Burlövs Center.

Många hade uttalat ett tvivel på att det skulle bli någon matbutik alls ingen på centrar, men tiden berodde på alla planering som Björn, hans fru Sabine, och personalen var tvungna att göra för att det skulle bli så bra som möjligt.

– Och nu är jag riktigt stolt över butiken, påpekar Björn.

För honom är det inte bara en ny butik att vara chef för utan också att han ”kommit hem” eftersom han är född och uppväxt i Arlöv.

– Men jag har jobbat hos ICA länge. Först hos ICA Maxi i Löddeköpinge och så har jag varit butikschef i Munka-Ljungby och Häljarp.

Så när han på ICAs interna nät såg att de ville ha sökande till en ny stormarknad på Burlövs Center var han snabb att göra det.

– Det blev en lång urvalsprocess med mycket som ska besvaras, men jag blev uttagen och har jobbar dag och natt med detta sedan i mars månad. Till det hela kommer att jag faktiskt också alltid gillat Burlövs Center och nu är jag chef för Sveriges finaste butik just här.

Kommunalrådet klippte

Att det är en viktig butik intygade också kommunalrådet Lars Johnson som invigde och klippte det röda bandet.

– Man brukar säga att vägen till hjärtat går genom magen, när det gäller att skaffa sig en ny partner. Jag kan kanske drista mig till att säga att vägen till Burlövsbornas hjärta går genom en matbutik på Burlövs Center.

Mataffären är i fokus för handeln på Burlövs Center. När vi ändå veckohandlar kan vi passa på att gå in i någon annan butik och köpa vad vi behöver. Allting är nära och bekvämt och vi kan uträtta våra ärenden på ett och samma ställe.

Vi lever ett storstadsliv. Till ytan är vi en liten kommun men vi är präglade av närheten till Malmö, Lund och Köpenhamn. Vi är vana vid storstadens bekvämligheter, att ha nära till service och tjänster. Därför tror jag det är viktigt för oss Burlövsbor att slippa åka iväg alltför långt när vi ska handla lite matvaror.

– Efter lite drygt ett halvår har vi nu fått en livsmedelsbutik till Burlövs Center igen. En del vara oroliga att det inte skulle komma någon ny. Därför känns det bra att nu kunna klippa bandet och välkomna ICA Maxi till etableringen i Burlövs kommun, eller kanske på Burlövs Center, sade Lars Johnson och klippte det röda bandet framför otåligt väntande blivande kunder.

Var beredd

Björn Stibe intygade att han var bredd på anstormningen tillsammans med sina 70 anställda.

– Butiken är ju inte så stor som Coop var. Här finns inga onödigt stora ytor. Däremot har vi bland annat egen kallskänk, eget bageri. Vi har arbetat mycket med god information med stora tavlor och en riktig belysning som inte ska blända någon.

Jag trodde aldrig jag skulle bli så påverkad och så berörd av alla medverkande ungdomar, deras entusiasm och vilja att göra något bra, sade Johanna Sellert i fredags vid avslutningen av sommarens Forza Summer, där ungdomar fick testa entreprenörskap i sex veckor.

Det handlade ju inte om vanliga sommarjobb utan om att ungdomarna skulle starta och driva egna företag med allt vad det innebär.

Jag kollade in i maj vad de ville göra och de hade alla många olika förhoppningar, berättar Johanna som guidade dem under alla veckorna.

Det hela inleddes med en kick-off vecka då ungdomarna fick jobba med och lära sig bland annat självledarskap och marknadsföring.

De fick träffa företagare och fråga ut dem hur de jobbar berättar Anna Nilsson, näringslivssamordnare i Burlövs kommun.

De fick bland annat vara med på en mässa i samverkan med Kävlinge kommun, gå kurs i något som hettet ”From no one to some one”, träffa representanter för massmedier och delta på Landskronakarnevalen. De hade i stort en otrolig sommar, menade Anna.

I fredags presenterade så ungdomarna sina olika företag och berättade hur det fungerat. Där fanns Burlövs fotbollsgrupp, ”Hela Granbacken sjunger” som utmynnade i en allsångskväll, en grupp som hette ”From Zero till hero” och ”Forza kreativ” som arrangerade en seniorafton.

De har fått lära sig vara både ledare och coacher och fått göra saker som egentligen låg långt utanför deras komfortzone, tillade Johanna.

På direkt fråga kan tre eller fyra av deltagarna i projektet kunna tänka sig att driva eget företag i framtiden.