”Waggonfabriken” i Arlöv var under första hälften av 1900-talet en av Sveriges största tillverkare av järnvägsvagnar, med leveranser till järnvägar i såväl Sverige som Danmark,
Nordic Sugar, som äger sockerfabriken i Arlöv, vill flytta hela tillverkningen till Örtofta efter ha investerat ungefär en miljard kronor där under fyra år. I
– Det behövs bara några lag till i den äldre gruppen så blir det bra, säger Zeyad Hodeda som arrangerar Burlövscupen i fotboll i slutet av juli månad.
Arrangemanget är Zeyads sommarföretag inom ramen för kommunens satsning ”Forza Summer”. En kurs där ungdomar får prova att starta och driva sina egna företag i stället för ett traditionellt sommarjobb.
Kursen inleddes med en kick-off vecka där ungdomarna, däribland Zeyad, fick alla den kunskap och inspiration de behövde för att kunna driva sina idéer under sommaren.
För Zeyad Hodeda har det inneburit att få ut informationen om Burlövscupen på facebook, instagram och andra digitala media för att locka deltagare.
– Och det har gått jättebra, tycker jag. jag saknar som sagt bara några lag till i den äldre gruppen.
Cupen är indelad i två grupper med femmannalag. En grupp för barn 10-14 år och en grupp för ungdomar från 15 år och uppåt.
Cupen ska spelas i Lillevångshallen i Arlöv den 27 till 29 juli och just nu lägger Zeyad mest krut på att få ihop tillräckligt med funktionärer.
– Och så sponsorer som det ärligt talat varit lite trögt att få, medger han.
Men han känner starkt att han projekt har gått så bra som han tänkt och hoppats och satsat på, men det är en hel del jobb kvar.
– Med det här nya köket och den vidareutbildade personalen ska vi leda utvecklingen i södra Sverige, säger Ola Moberg, kostchef för restaurang Lunden, det nya centralköket för framtidens måltider i Burlövs kommun, beläget i Dalslundskolan i Åkarp.
Han påpekar samtidigt att det är nu det hårda arbete börjar med att etablera köket som det ledande som ska ge skolans elever näringsriktig kost som ger bättre skolresultat liksom att de äldre ska få näringsriktig mat som ger dem bättre förutsättningar att leva ett bra liv upp i åren.
– Nu har vi fått rätt förutsättningar att ge våra gäster mat som gör att de mår och fungerar bättre i vardagen, menar Ola Moberg.
Nya köket invigdes
Det var under måndagen som Bengt Åström (s), ordförande i utbildnings- och kulturnämnden, invigde det färdiga köket efter en ombyggnad som inleddes under 2017. Totalt har ombyggnaden kostat kommunen cirka 55 miljoner kronor med nya lokaler, ny utrustning och kompetensutveckling av personalen.
– Ja, köket är större eftersom vi ska laga mat till så många fler, det vill säga dagligen producera cirka 3.000 rätter till förskolor, skolor och boende, bland annat äldreboende, i kommunen.
– För eleverna ser vi det inte längre som en matsal utan en restaurang där ätandet ingår som en del av undervisningen, berättar Ola.
– Det betyder nylagad mat varje dag, mer satsningar på grönt och KRAV-märkt och mindre av animalier. Vi kommer också att handla mer av lokala odlare.
– Det innebär också att göra maten på ett delvis nytt sätt. Till exempel behöver man inte bara servera rivna morötter. Det finns flera andra sätt att tillaga de, påpekar Ola.
Alla har fortbildats
Hela köket har fått en ny maskinpark som delvis är datoriserad.
– Det sker ju hela tiden en utveckling, precis som med bilar. Därför måste utrustningen bytas mot en modern.
Dessutom har all personal genomgått en 20-dagars fortbildning.
– Vi har kvar alla tidigare personal, men ska också nyanställa en bagare eftersom vi nu ska baka vårt eget bröd. Vi kommer alltså att tänka på ett helt nytt sätt när det gäller tillagning av maten som ska bli 100-procentigt näringsriktig.
– Jag har jobba med det här nu i ett och ett halvt år och målet är att vi ska vara helt framme 2020, säger Ola Moberg.
– För oss har det hänt otroligt mycket och känns helt fantastiskt. Det ska bli spännande att se hur eleverna uppfattar det hela.
Vad gäller maten för de äldre så läggs köket på Harakärrsgården ner nu när det nya köket ska produceras alla mat sju dagar i veckan.
Nordic Sugar, som äger sockerfabriken i Arlöv, vill flytta hela tillverkningen till Örtofta efter ha investerat ungefär en miljard kronor där under fyra år. I Arlöv berörs 167 anställda, men ingen kommer att bli uppsagd.
– Vår ambition är att hantera en stängning av fabriken i Arlöv med intern rörlighet och naturlig avgång, säger Katarina Silfversparre, vd för Nordic Sugar i ett pressmedddelande.
– En konsolidering kommer att betyda en minskning av antalet medarbetare i Sverige, men med de planerade åtgärderna bygger vi både en stark svensk framtidsanpassad produktionsstruktur och, i kombination med vår breda palett av produkter med hög kvalitet och service, stärker vi vår konkurrenskraft.
Kostnadsbesparingar
Orsaken till flytten är kostnadsbesparingar och stärkt marknadsposition och vad som ska hända med den 149 år gamla anläggningen i Arlöv är inte bestämt än.
Det formella beslutet att lägga ner verksamheten i Arlöv har inte tagits formellt men företaget har gjort en effektiviseringsstudie. Slutsatsen från den är att ”en samlad svensk sockerproduktion skulle stärka konkurrenskraften på en liberaliserad sockermarknad.” Der vill säga att ha hela produktionen på ett ställe i Örtofta dit också sockerbetorna levereras.
En tragisk händelse för Arlöv
– Det är naturligtvis en tragisk händelse för Arlöv när en sådan anrik tillverkning försvinner och vi beklagar medarbetarna. Det positiva i det hela är att ingen sägs upp, utan för erbjudande om jobb i Örtofta, säger Lars-Åke Ståhl, kommunchef i Burlövs kommun.
– Flytten innebär att en lång tradition bryts och att de lämnar ett oerhört stort område med stora lokaler. Vad som ska hända med de är ännu inte beslutat, men vi måste sätta oss ner och diskutera vad som ska hända där när väl Nordic Sugar lämnar Arlöv.
Tråkigt för Arlöv
– Det är naturligtvis tråkigt för Arlöv när ett företag lämnar, men det finns ju en negativ spiral i detta eftersom flera andra företag, bland annat bankerna här lämnar kommunen, säger Lars Johnson (m).
– Nu måste majoriteten sätta sig ner och diskutera vad som måste göras eftersom kommunen får en negativ stämpling när detta sker. Här finns så många andra tomma lokaler.
– Kommunen måste gå före och vända trenden så att kommunen blir attraktiv och lockar till sig företag.
Startade 1869
Sockerframställningen i Arlöv startade 1869. Här raffineras varje dygn 850 ton råsocker som kommer från Sveriges enda sockerbruk i Örtofta. I Arlöv arbetar 167 personer, de flesta i produktionen som maskinoperatörer, processoperatörer och serviceingenjörer.
Anläggningen i Arlöv är ett av Nordic Sugars två raffinaderier i Sverige. Här tillverkas varje år bland annat 146 000 ton sockerlösning, 31 000 ton sirap och 7 800 ton bitsocker. Vid laboratorierna görs årligen omkring 100 000 analyser.
Burlövs Nyheter har också sökt kommunrådet Katja Larsson (s) för en kommentar.
I mitten av mars mailade Jolanta Monsert, ordförande i Arlövs BI, en fråga till bland annat kommunalrådet Katja Larsson om klubbens framtid på Kronetorpsvallen. Detta eftersom det nya badhuset är tänk att byggas på en del av klubbens nuvarande område.
– Vi i Arlövs BI bor i Arlöv och är verksamma på Kronetorpsvallen, men ingen från kommunen har självmant varit i kontakt med oss, berättar Jolanta.
– Det är upp till oss själva att ställa fråga så vi vet hur vi ska planera framöver.
I mailet konstaterar hon att det tydligen inte finns någon planering av ny idrottsanläggning intill det nya badet och drar därför slutsatsen att klubben ska vara kvar några år till på samma område som idag.
Katja Larson svarade att hon som ordförande i kommunstyrelsen inte kan föregå utbildnings- och kulturnämndens planer på hur de vill hantera idrottsplatsen.
– Vi har däremot diskuterat placeringen av fotbollsplanerna när vi gjort skissen över Kronetorp. Men du har rätt i att ni kan vara kvar ett tag till, skriver Katja Larsson i svaret till Jolanta Monsert, och vidarebefordrar till utbildnings- och kulturnämnden att lämna vidare svar.
Inga färdiga planer
Kommundirektör Lars-Åke Ståhl påpekar att det ännu inte finns någon detaljplan över området, men att naturligtvis även placeringen av bollplanerna har diskuterats.
– Däremot finns det ett planprogram över Kronetorpsområdet som ska beslutas av planutskottet nästa fredag och därefter skickas ut på remiss.
– Det hela handlar just nu om två stora frågor. Det ena gäller hur ett framtida bahus ska se ut och vad det ska innehålla och vad det ska kosta, fortsätter Ståhl.
– Till det har ju kommunfullmäktige anslagit 27 miljoner kronor. Det andra frågan gäller sedan själva byggandet av badet. Man ska också framöver ta ställning om det kanske ska byggas en ny skola eller fritidsanläggning intill badet, men så långt har det inte gått än.
– Det är alltså flera frågor som hänger samman och som man gradvis måste ta ställning till efter hand. Men jag förstår alla sidor och behovet av information om vad som ska ske i framtiden och hur nuvarande verksamheter kommer att påverkas, tillägger Lars-Åke Ståhl.
En kvinna i Arlöv benämndes som ”idiot” på sin Facebooksida. Nu polisanmäler hon det hela.
Det var i helgen som Arlövskvinnan noterade att hon hade kallats för idiot i ett inlägg på sin privata Facebooksida. Hon upplevde det hela som både obehagligt och pinsamt inför hela bekantskapskretsen och valde att göra en polisanmälan.
– På Facebooksidan kunde alla se det vilket gjorde att kvinnan tog illa vid sig. Vi rubricerar det hela som ett ofredande, säger Lars Förstell som är informationsdirektör på Malmöpolisen.
Det var över 30 år sedan sist – men sedan i mars förra året finns det nu ett välfungerande damfotbollslag i Arlövs Bl. Burlövs Nyheter besökte dem under ett av årets tuffaste träningspass.
Regnet och blåsten piskar mot kinderna på de omkring 10 tjejer som har samlats på konstgräsplanen i Åkarp för ännu en onsdagskväll med försäsongsträning. Den yngsta är 14 år – den äldsta 42. Tillsammans bildar de det första fotbollslaget för damer i Arlöv på flera decennier.
– Jag var lite tveksam i början, säger Marie Lambrén, som är lagets äldsta spelare och även nybliven assisterande tränare. Det är så olika åldrar och så olika intressen. Men jag har inte märkt av det alls. Det funkar verkligen jättebra! Det är väldigt kul att hålla på. Den sociala biten är 90 procent.
Mellan två och tre dagar i veckan träffas damerna för träning så här års. Eftersom konstgräsplan inte är tillgängligt i Arlöv är det Åkarp som gäller.
– Det är lite skiftande hur många som kommer på varje träning. De har ju en bit att ta sig och januari och februari är en tung period. Men vi brukar vara omkring 12 stycken – och vi hade gärna varit fler. Skriv gärna det! säger Mathias Johansson, lagets tränare.
Han är väldigt stolt över sitt lag, berättar han. Speciellt förra hösten när man efter bara en månads träning gick in och spelade i serien.
– Vi vann kanske inte alla matcher, säger Marie Lambrén. Men det var aldrig tvåsiffrigt. Vi gjorde riktigt bra matcher mot topplaget Furulund till exempel.
Tjejerna börjar värma upp på planen. Höga knän och snabba kicksparkar bakåt. Regnet tilltar i styrka och någon frågar Mathias Johansson om det inte vore läge för styrketräning inomhus idag. Men han skakar bestämt på huvudet.
– Man känner verkligen att man utvecklas i det här laget, säger Moa Lindén som har spelat fotboll sedan hon gick i sexan. I början kunde jag verkligen ingenting om fotboll. Men man lär sig snabbt här.
– Det är kul att hålla igång. Man kan inte bara plugga och sitta still hela dagarna. man behöver röra på sig lite med, säger Tiffany Öhlin och drar halsduken lite tätare om halsen.
Det var i början av förra året som Mathias Johansson fick frågan om han kunde tänka sig att bli tränare för damlaget tillsammans med två andra. Efter att själv ha spelat fotboll i hela sitt liv kände han till hur viktigt det är att ha någonstans att ta vägen som växande fotbollskille eller tjej.
– Har man ett tjejlag i klubben så behöver man ett damlag att se fram emot, tycker jag. Men det är en viss skillnad på stämningen i laget. Här är det inte på liv och död. Det är mycket glädje. Herrarna satte kanske ofta skolan åt sidan, men det gör man inte här.
Eftersom Åkarps IF saknar damlag är det här just nu det enda damlaget i kommunen. Men även tjejer från Lund och Lomma har hittat hit – den som åker längst för att ta sig till träningen kommer ända borta från Stehag, berättar Mathias Johansson.
– Men ryktet säger att det är några duktiga tjejer från Åkarp som är väldigt sugna på att börja träna med oss. Jag hoppas de dyker upp snart. Vi välkomnar alla till vårt lag, säger han och stretar glatt vidare tillsammans med de tappra damerna i strålkastarnas vitaktiga sken.
Han tillhör de fem låtskrivare i världen som har haft flest placeringar på internationella topplistor – men få vet att han heter Andreas Johansson och är uppvuxen mitt emot Saabfabriken i Arlöv.
Just nu är han aktuell med en låt i Melodifestivalen. Men normalt sätt är det inte Sverige som är Arlövssonen Andreas Johanssons främsta arena – utan Asien.
– Jag kanske inte blir igenkänd på gatorna i Tokyo direkt, men vid namn får jag nog säga att jag är väldigt känd där. Framför allt bland artister och låtskrivare, säger Andreas Johansson efter att ha uppmanats att lägga Jante åt sidan och beskriva sin internationella framgång.
Och i den lilla låtskrivarvärld som kretsar kring mellan 5-600 personer som skriver hit på hit på hit åt internationella artister, hör Andreas Johansson till de fem med flest toppplaceringar någonsin, berättar han.
– Det känns ganska overkligt ibland. Jag får statistiken via mejl. ”Nu är du nominerad till årets låt” ”grattis du vann”. Men så går jag längs en gata i Tokyo och ser plötsligt reklam för skivan på varenda buss. Då förstår man lite mer att det är på riktigt.
Men det var på Lommavägen i Arlöv grunden till musikintresset lades när Andreas Johansson satt i sin pappas knä som liten pojke och sjöng med när pappan spelades gitarr och dragspel. I fyra-fem års åldern fick han sin första synt och därefter avlöste rockbanden varandra både före och efter högstadiet.
– Jag repade i samma lokal som Karl P Dahl, under träslöjdssalen på Vårboskolan, säger Andreas Johansson. Arlöv var ett fantastiskt ställe att växa upp på med mycket musik och mycket vänner. Det kanske inte alltid var så tryggt, men jag höll mig i min lilla krets och råkade aldrig ut för någonting egentligen.
Efter högstadietiden följde musikgymnasium, folkhögskola och lärarhögskolan. Men samtidigt satsade han stenhårt på musiken vid sidan av och var oerhört produktiv.
– Jag hade nog 1000 låtar i bagaget men inga kontakter alls. Det var först 2009 när jag skaffade mig ett förlag i Malmö, Roasting House, som det började hända något.
Tiden efter att Andreas Johansson skrev på för förlaget beskriver han som något av en explosion. Hela hans låtkatalog blev tillgänglig för internationella artister och resorna till Asien avlöste varandra.
– Redan efter några veckor hade jag min första förstaplats på en internationell topplista med ”Run from you” och därefter kom hiten ”Moonlight”.
I dag beskriver Andreas Johansson sig lite som en musikalisk kameleont som influeras av och skriver allt från hårdrock och hip hop till country och klassisk musik. Många låtskrivare sysslar enbart med att författa låtar. Men i Andreas Johansons fall är det lite annorlunda.
– Jag gör ”allt”. Jag skriver text, musik, spelar alla instrument och mixar själv. I början fick jag extraknäcka som barpianist i bland annat Ängelholm för att klara mig ekonomiskt och det fortsatte jag med länge bara för att det var så himla roligt. Men nu är låtskrivandet mitt enda jobb. Trots att branschen befinner sig i ett katastrofalt läge.
Hur går det till när du skriver en ny låt?
– Oftast handlar det om någon som söker en låt till en viss artist. Jag kan få vissa direktiv om att det ska ”låta så och så”. Ibland skriver jag hälften själv och hälften ihop med någon annan.
Precis så gick det till när den låt som Andreas Johansson är aktuell med i årets melodifestival kom till. Han var i Los Angeles och blev hopparad med en annan låtskrivare – Allison Kaplan.
– Vi hade jättetrevligt, tog ett glas vin och skrev den där låten i tron att den skulle ges ut i USA. Men då var det en på Roasting House som skickade in den till Melodifestivalen och plötsligt ringde Christer Björkman och ville att den skulle vara med.
Att låten, som Andreas Johansson beskriver som en ”gammal” låt som lika gärna hade kunnat släppas på 60-talet, ska framföras av Marie Bergman och Sanne Salomonsen, tycker han känns fantastiskt.
– Det är två legender. Det var ett bra beslut av Christer att låta dem framföra den. Jag har egentligen alltid varit emot schlager och tyckt att det är för mycket tuggummipop. Men det här kan jag stå för.
Allra roligast med sin medverkan i Melodifestivalen tycker Andreas Johansson är att han för första gången har en möjlighet att ”bli ett namn” även här på hemmaplan.
– Att vara med i Melodifestivalen är ju en sak som definitivt kan öppna dörrar för framtiden. Sedan gör det mamma och pappa extra stolta hemma i Arlöv också.
Han har Arlövsandan att tacka för sina framgångar – där handlade mycket om att kämpa hårt och visa att man var bäst för att bli sedd. Det menar fotbollsproffset Pontus Jansson som på en knackig linje från Italien berättar om uppväxten, familjen och sin väg till toppen – först ut i Burlövs Nyheters serie om kända profiler från Burlöv.
– Det var den kulturen vi hade där i Arlöv och det var där det började för mig. Allting var en tävling. Man skulle vara bäst på allt oavsett om det gällde fotboll eller matte, säger Pontus Jansson som trots att han var enda barnet rycktes med av kompisarna som inte sällan kom från stora familjer och betydligt tuffare uppväxtförhållanden. Något som inte bara utvecklade hans fenomenala fotbollstalang, utan även gav honom toppbetyg på köpet.
– Många hade tuffa miljöer hemma i stora familjer där de fick kämpa för att bli sedda. Så var det inte för mig. Jag var ensambarn och mina föräldrar var alltid med. Men den här inställningen om att vara bäst gick igen i allt för mig. Och jag gick också ut med höga betyg i alla ämnen trots att det var tufft att hinna med allt på slutet när jag gick upp för att träna varje morgon med MFF innan skolan började.
Och Arlövsandan gjorde även att Pontus Jansson kände sig väldigt hemma när han som 14-åring kom till MFF från första början.
– Det var exakt samma miljö där som på Lillevångskolan där jag gick. De flesta andra spelarna hade utländsk bakgrund och det handlade om att visa att man var bäst där också. Alltid. Precis som det gjorde i Arlöv. Och samma sak gällde i Skånelaget.
Och det gamla kompisgänget från Arlöv som sporrade och peppade Pontus Jansson till framgången har fortfarande stor betydelse för honom, berättar han. Även om han inte har möjlighet att komma hem och hälsa på så ofta har de alla regelbunden kontakt och flera av Arlövsvännerna har redan hunnit kommit över till Itailen och hälsat på efter att Pontus Jansson flyttade till Torino i slutet av sommaren.
– Jag har dem att tacka för mycket. Vi var en fyra-fem killar i klassen som alltid hängde ihop och gör det så mycket vi kan fortfarande.
I början bodde Pontus Janssons föräldrar på Grönvägen i Arlöv i ett av de många höghusen som syns från motorvägen. Men innan han föddes flyttade familjen till ett radhus i Rinnebäck där man bodde i ungefär 25 år innan flyttlasset gick vidare till Åkarp. Då var Pontus Jansson 17 år.
– Men det gjorde ingen skillnad för mig. Jag hade allt mitt i Arlöv. Så är det lite med Åkarp och Arlöv, det är på sätt och vis två skilda världar. Men det var aldrig så att vi bråkade med någon från Åkarp. Vi spelade ofta fotboll ihop. Men jag tror att det har blivit en ännu mer tydlig skiljelinje mellan Arlöv och Åkarp sedan min tid.
Vad kan man göra åt det?
– Det vet jag inte. Det känns som en sak som politikerna måste ta tag i. Jag vill helst inte ha åsikter om sånt som har med politik att göra.
Skulle du kunna tänka dig att flytta tillbaka till Arlöv eller Åkarp i framtiden?
– Det kommer alltid att vara mitt hem med alla minnen och vänner, men nu bor jag i Italien. Jag tänker spela så länge kroppen orkar och sedan siktar jag på att bli tränare eller något liknande. Det är svårt att säga vad jag kommer att bosätta mig framöver.
Men helt har inte Pontus Jansson släppt fotbollen i Arlöv. Ungdomslaget med pojkar födda -02 som han tränade fram till Italienflytten har han fortfarande koll på via resultattabeller, berättar han.
– Det är jäkligt kul att följa dem. De är 12-13 år nu och jag har tränat dem sedan de var sju år. Jag tjatade länge om att de behövde ha en bra konstgräsplan i Arlöv och nu har det fått en. Det är jag glad för.
Det är svårt att komma iväg hem och hälsa på nu när karriären går spikrakt uppåt utomlands, berättar Pontus Jansson. Hittills har han bara hunnit med att åka hem till föräldrar och syskon två gånger sedan flytten och det är stressigt att hinna med att träffa både släkt och vänner under de tillfällena.
– Nästa gång jag åker till Åkarp blir vid jul, säger han.
Pontus Jansson när han spelade i ungdomslandslaget som 16-åring.
Denna webbplats använder cookies för att förbättra din upplevelse. Vi antar att du är okej med detta, men du kan välja bort det om du vill. Läs mer
Necessary cookies help make a website usable by enabling basic functions like page navigation and access to secure areas of the website. The website cannot function properly without these cookies.
We do not use cookies of this type.
Marketing cookies are used to track visitors across websites. The intention is to display ads that are relevant and engaging for the individual user and thereby more valuable for publishers and third party advertisers.
We do not use cookies of this type.
Analytics cookies help website owners to understand how visitors interact with websites by collecting and reporting information anonymously.
We do not use cookies of this type.
Preference cookies enable a website to remember information that changes the way the website behaves or looks, like your preferred language or the region that you are in.
We do not use cookies of this type.
Unclassified cookies are cookies that we are in the process of classifying, together with the providers of individual cookies.
We do not use cookies of this type.
Cookies är små textfiler som kan användas av webbplatser för att göra en användares upplevelse mer effektiv. Lagen säger att vi kan lagra cookies på din enhet om de är absolut nödvändiga för driften av denna webbplats. För alla andra typer av cookies behöver vi ditt tillstånd. Denna webbplats använder olika typer av cookies. Vissa cookies placeras av tredjepartstjänster som visas på våra sidor.<br />