Lärarbehörigheten sjunker för femte året i följd i Burlöv

Publicerat: 12 mars, 2020

Publicerat i: Åkarp, Arlöv, Redaktionellt

Visningar: 176

Lärarbehörigheten minskar i Burlövs kommun för femte året i följd. Det visar ny statistik från Skolverket som Lärarförbundet i dag analyserar på kommun- och länsnivå över de senaste sex åren.  Samtidigt visar en rapport från Lärarförbundet att många obehöriga relativt snabbt kan bli behöriga.

I oktober 2019 hade motsvarande 61 procent av lärarna​​ i grundskolan i Burlövs kommun lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne. Det är en minskning med tre procentenheter jämfört med året innan och femte året i rad som behörigheten går nedåt. Läsåret 2014/15 var 76 procent av lärarna behöriga.

Följde utvecklingen

Burlöv följde därmed utvecklingen i riket. I hela landet ligger lärarbehörigheten på 70,1 procent, vilket är en försämring jämfört med året innan och en fortsättning på en trend man sett över flera år.

– Det är ett stort misslyckande för Sverige att lärarbehörigheten minskar i år igen, trenden borde vara precis det motsatta. Har vi inga lärare så har vi ingen skola, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Av de sammanlagt 126 heltidstjänsterna i grundskolan i Burlövs kommun (motsvarande 140 lärare) var det 77 som hade lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne.

Relativt lågt i Burlöv

Jämfört med andra kommuner i landet är lärarbehörigheten i Burlöv relativt låg. Kommunen är rankad som nummer 236 bland landets 290 kommuner. Storfors har landets högsta lärarbehörighet (90 procent) och Jokkmokk den lägsta (43 procent). I hela Skåne län är Burlövs kommun den 30:e minst lärartäta kommunen.

Lärarbehörigheten sjunker i sammanlagt 22 av 33 kommuner i Skåne län. Mest anmärkningsvärda försämringar syns i Höör och Osby. I Bjuv däremot går andel behöriga lärare uppåt betydligt.

Fler vägar in till yrket

Lärarbristen i Sverige är akut och det krävs omfattande åtgärder för att öka andelen legitimerade lärare i svensk skola. Fram till år 2031 uppskattas det totala rekryteringsbehovet till 187 000 heltidstjänster. För att täcka behovet krävs en årlig examination från lärarutbildningen av 15 000 lärare – nästan dubbelt så många som idag.

– Det innebär att var tredje student skulle behöva börja en lärarutbildning, och det är knappast realistiskt. Långsiktigt kan lärarförsörjningen bara tryggas genom att läraryrket ges konkurrenskraftiga löner och en rimlig arbetsbelastning, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand

Finns ett snabbt sätt att öka antalet

En rapport som Lärarförbundet presenterade förra året visar att hela 49 procent av de obehöriga går eller har någon gång påbörjat en lärarutbildning. Hälften av dessa svarar att de har en termin kvar och endast tre procent sju terminer eller fler. Nära sju av tio uppgav att de är beredda att påbörja en utbildning inom två år om förutsättningarna är de rätta.

– Ett snabbt sätt att i rådande läge förbättra situationen vore att rikta insatser mot de obehöriga som redan är anställda i skolorna. Det staten borde göra är att i samarbete med kommunerna rulla ut en omfattande satsning på validering och behörighetskompletterade utbildning, säger Johanna Jaara Åstrand.

Skolverket mäter antalet heltidstjänster, och alltså inte antal personer. Antalet tjänster anses ge en mer rättvis spegling av undervisningen, men kan variera en del från antalet faktiska lärare.

Comments are closed.