Första spadtaget en höjdpunkt 2019

Publicerat: 14 januari, 2020

Publicerat i: Åkarp, Arlöv, Redaktionellt

Visningar: 221

– En stor händelse under 2019 var när vi tog första spadtaget till nya Burlövsbadet, säger kommunalrådet Lars Johnson(m) på frågan om viktiga händelser under 2019.
– Det är ju något vi har pratat om i sex år, om inte längre.
Så har då den borgerliga alliansen avverkat det första året av sin mandatperiod i Burlövs kommun. En tid som Lars Johnson betecknar som stimulerande och fantastiskt rolig.
– Det känns så roligt att efter mer än 20 år i politiken i Burlöv få vara med i förarsätet och börja förverkliga våra alliansideer som vi haft i alla dessa år.
Han lägger till en lite reflektion från det fullmäktigemötet i december när Hans-Åke Mårtensson(s) berömde den borgerliga ledningen för att de skapat mer belysning för 900.000 kronor för att öka tryggheten.
– Det var samma pengar som han röstade nej till när vi behandlade budgeten i juni månad. Då blev det avslag till det han nu tyckte var bra, tillägger Johnson.
– Det har som sagt varit en jätterolig tid, men också mycket att planera och förbereda införde kommande åren, med början det här året.
Bland de gångna årets betecknar hans om sagt starten av Burlövsbadet.
– Men också det där med belysningar. Om inte kommuninvånarna känner sig trygga så är det inte mycket bevänt. Vi måste ha ett tryggt samhälle, därför var det bra att det kom igång så snabbt.
 
Trygghetsvärdarna
Han pekar också på kommunens fyra trygghetsvärdar som började förra året en viktig insats.
– Och vi har precis innan julhelgen fått den nya bilen de ska använda i sin verksamhet.
– Vi har också fått siffror på vad de gjort hittills. De har bland annat fram till november haft 1068 samtal. De har också varit på plats på olika ställen och i vissa fall kallat på polis, som de har ett mycket gott samarbete med, liksom med ambulans och räddningstjänst.
Lars Johnson pekar på att trygghetsvärdarna jobbar inom ett väldigt brett spektrum.
– Och de gör precis det som vi vill de ska göra. Det vill säga hjälper människor i Burlöv att känna sig trygga. Och alla tycker det är bra.
– De jobbar alla dagar från 12 till 24 och har kontakt med ungdomsgruppen, polisen, bevakning. Så vill till exempel ungdomsgruppen ha hjälpa så pratar de med de här killarna.
– Trygghetsvärdarna har sina befogenheter, men ibland måste de ringa polisen. De får till exempel inte slå med batong. Det får bara poliser göra.
– Nej, deras uppgift är att prata med folk så att de känner sig trygga och prata med ungdomar så att de inte är på fel ställen.
Pengar till en del av åtgärderna fanns i den budget de borgerliga presenterade i juni, men som det blev avslag på. Bland annat till belysningen.
– Men vi kunde plocka in pengarna i november i det vi kallade ventilen. Annars hade vi fått vänta ett helt år.
 
Digitaliseringsstrateg
En annan nyhet är att kommunen anställt en digitaliseringsstrateg.
– Den personen har ett strategiskt uppdrag att se till hur vi ska jobba med digitaliseringen, något alla pratar om. Vad som ska digitaliseras och det är inte säkert att allt ska digitaliseras.
– Till exempel är alla kartorna på planavdelningen numera digitala. Tidigare fick man beställa fram en karta som en tjänsteman fick ta fram i kartarkivet. Nu är det betydligt enklare.
– Men det viktigaste är egentligen att man inte bara tar ett analogt system rakt av och digitaliserar. Man måste diskutera innan hur en sådan uppgift ska lösas och kanske man kommer fram till att det inte ska digitaliseras utan behållas analog, säger Johnson.
– Det är viktigt att man skapar en digitalisering som hjälper kommuninvånarna att lätt komma i kontakt med kommunen på ett enkelt sätt. Exempelvis hur man ställer sig i kö till förskolan och allt annat som gäller invånarnas kontakt med kommunen.
– Förr fick man komma till kommunen mellan 8-16, men numera kan man gå in och prata med kommunen klockan tre på natten om man vill.
Lars Johnson säger sig vara väl medveten om att det finns såväl gamla som unga som har problem med digitaliseringen.
– Men jag tro att åtminstone de äldre blir allt bättre. Sedan är det också vanan. Jag själv tillhör fortfarande de som hellre vill prata med folk.
 
Lucia i Tyskland
Luciahelgen firande Lars Johnson i tyska Anklam.
– Vi har varit vänorter i 25 år. Vi har haft en hel del kontakter genom åren, men det har legat nere under några år. Nu vill vi att det ska komma igång igen.
Det var en gång dåvarande kommunalrådet Kerstin Fredriksson som var eldsjälen och fick igång vänortsarbetet med dåvarande östtyska Anklam.
– Sedan dess har staden genomgått en fantastisk utveckling och blivit en verkligt fin ort. Vi firade lucia tillsammans och bland var där en kör av unga som sjöng på svenska.
– Vi var överens om att vi ska fortsätta vårt samarbete. I varje fall ska ordförande i utbildningsnämnden och någon tjänsteman från skolan åka dit till våren och arbeta med detta.
 
Fler festliga tillfällen
Lars Johnson pratade sig också varm över ett arrangera flera festliga tillfällen i Burlövs kommun.
– Många kommuner runt om i Sverige arrangerar skördefester och vi har ju haft sockerbruket här. Min tanke är att vi ska arrangera en höstfest. Hur den ska gestalta sig vet jag inte men jag tycker att vi skulle ha flera gemensamma fester i vår kommun. Exempelvis hade vi förr ett luciatåg genom kommunen tack vare Burlövs Ryttarförening, men det har bara dött ut.
– Vi ska jobba hårt och tycka det är roligt, men samtidigt måste vi ha tid för lite fest, lite roligt!
 
Samarbete med Japan
Tidigare kom det en fråga från en japansk kommun till socialförvaltningen om samarbete. De hade haft ett samarbete med en kommun nära Göteborg, men det vara avslutat.
– De tyckte att Sverige var fantastiskt och ville komma till Burlöv i stället, påpekade Johnson.
– Så förra året kom en delegation på sex personer till Burlöv var intresserade av vårt sätt att organisera. De lämnade efter sig två undersköterskor som var verksamma på Harakärrsgårdens äldreboende i ett par veckor.
Senare på hösten åkte Lars Johnson med flera från kommunen till Japan under en vecka.
– Jag visste att de hade ett hierarkiskt samhälle, men det var mycket mer utpräglat än vad jag trodde och det är kanske också ett av deras problem att deras samhälle är så toppstyrt. – Samtidigt är jag säker på att vi också kan lära något från dem.
 
Händer under 2020
– Vi började i januari med arbete att göra en upphandling för skötseln av gator och parker. Vi har fått in anbud som nu granskas, men det är fortfarande hemligt vad anbuden innehåller.
– Det blir i alla fall ett stort lyft när vi får ordning på det så att det blir rent, snyggt och fräscht i kommunen.
De stora målen inför 2020 styrs mycket av den stora inflyttningen.
– Så vi ska och måste bygga mer. Vi har också höjt skolpengen med 1.600 kronor per elev mot tidigare, vilket innebär att vi lägger mycket penna på skolan. Och detta i en tid när de flesta kommuner inte gör något eller minskar sin skolpeng.
– Det innebär att vi fortfarande har en stabil och bra ekonomi tack vare att vi inte har några lån.
– Vi gick också till val på att ha ungdomsgårdar i både Arlöv och Åkarp. Och efter sommaren kommer vi att öppna en del på Mötesplatsen i Arlöv. De håller på att ställa i ordning där och blir en del av ovanvåningen som ska öppna i augusti. Därefter ska man riva ut i källaren och göra i ordning där.
 
En ny skola
Han trycker på att de viktigaste punkterna under året är trygghet och skola.
– Vi måste nu också bygga en skola på Kronetorp, eftersom det är där det byggs mest. När den är klar kan det blir en skola i Åkarp, men vi måste göra saker i rätt ordning. Vi kan inte bygga en skola i Åkarp nu eftersom det inte finns tillräckligt elevunderlag.
– Kronetorp är prioriterat och detaljplanen kommer upp till hösten. De jobbar med den nu.
 
Tillräckligt med pengar
– Vi har för 2020 avsatt pengar för både prisökningar och lönehöjningar, vilket innebär att de olika verksamheterna i kommunen får sina pengar. Och växer skolorna med fler elever så får också de mer pengar.
 
Burlöv 2040
– Vi ska också börja titta på och förbereda Burlövs kommun för 2040. Frågan är vilket samhälle vi ska ha då, säger Lars Johnson.
– Då är vi kanske 40.000 som bor i kommunen och vi är inte längre lilla Burlöv utan en liten småstad, med dagens mått mätt.
– Och vad ska till exempel hända med den mark Sockerbolaget lämnar efter sig? Vi vet ju att de ska lämna, men markområdet ska utvecklas och kommunen ska vara med om det, men det är inte något vi klarar av själva.
– Det är viktigt att vi hittar rätt så vi måste prata om det och tänka i tid. kanske vi ska starta en dialog med kommuninvånarna så att de får säga vad de tycker. Det är ju de som ska bo här och det gäller att alla ska kunna vara med och bilda framtidens Burlöv. Jag tror det finns flera vägar att gå. Det gäller att hitta rätt väg, tillägger kommunalrådet Lars Johnson till slut.
 
Tommy Paremo
Föregående artikel:
Nästa artikel:

Comments are closed.