En seniordag fylld av seniorer

Publicerat: 6 oktober, 2017

Publicerat i: Åkarp, Arlöv, Redaktionellt

Visningar: 343

Sällan har väl församlingshemmet lokaler varit så välfyllda på när seniordagen på torsdagen arrangerade med utställningar och föreläsningar. Allt under det förlösande ordet GLÄDJE.
Dagen inleddes av Christer Petersson, verksamhetschef inom äldreomsorgen som hälsade alla välkomna till en dag med temat glädje. Glädje fanns också med när Tina Földes presenterade mode och färger ur kollektionen 2017 från Senior Shop med sin grupp av mogna modeller som visade kläder med både stil och humor.
Tina Földes, som inte har någon egen butik, åker runt på olika visningar, bland annat många äldreboende, och säljer kläder. Så gjorde hon också på församlingshemmet i Arlöv.
 
Alla åldras!
- Alla åldras, slog åldrandeforskaren Susanne Iwarsson, professor i gerotologi vid Lunds universitet fast.
Hon är också föreståndare för CASE, ett tvärvetenskapligt centrum som ”genom forskning ska skapa stödjande miljöer för den åldrande människan och befolkningen”.
- Många av er som är här lever i det vi kallar den tredje åldern. Den tid efter 65 när man slutat jobba och man ofta mår bra och har tid för sina intressen. En god tid generellt. Det vi inom forskningen bekymrar oss för är den fjärde åldern. När man nått den tid när åldern börjar ta ut sin rätt.
- Men den fjärde åldern är ganska konstant fortfarande. Den tid som ökar är den tredjeåldern. Den tid när vi mår ganska bra.
Hon påpekade samtidigt att med ökad ålder ölkar också variationen av hur vi mår.
- Cancer till exempel sågs tidigare enbart som en dödlig sjukdom. Nu har vi nått så långt med forskningen att den snaras är en kronisk sjukdom man lever med än en dödlig. Samma sak gäller stroke, det vill säga om man får vård i tid. Så hälsan är något man lever med.
 
Teknikskiften
- Så man har många år kvar när man fyllt 65 och man ska leva länge, länge. Det är idag inte ovanligt att det finns familjer med tre generationer där samtliga är pensionärer, påpekar Susanne.
- Det innebär också att vi måste följa med och förhålla oss till den tekniska utvecklingen och den går fort framåt.
- Tre av fyra svenska tvååringar använder internet. Men bara hälften över sjuttiofem gör det. Varför har äldre så svårt för ny teknik? frågade hon.
Susanne Iwarsson visar en bild där hennes farmor föddes 1908, henne far 1931 , hon själv 1958 och hennes son 1983. Under den tiden har det kommit fram en lång rad av tekniska nyheter som bilen, telefonen, radion, tv:n, kylskåpet, tvättmaskinen, faxen, diskmaskinen, datorn, mikron, pc:n, mobilen, internet, smartphone…
- Så sett på den tidsaxeln, vem har upplevt flest teknikskriften. Min son eller min farmor. Och vem har då mest erfarenhet av ny teknik?
- Det har ännu inte nått vårt medvetande, att vi är så många fler som kommer att bli hundra eller hundrafem år gamla.
- Priset för att avstå från det digitala är en tilltagande exkludering från samhället, eftersom allt fler funktioner flyttar över till internet.
 
Allt fler 100 år
– Vi är fortfarande i en värld där vi har båda systemen, men om tio eller femton år klarar vi oss kanske inte alls utan internet. Och det har ännu inte nått vårt medvetande, att vi är så många fler som kommer att bli 100 eller 105 år gamla. Så vem ska hjälpa dig med dina bankaffärer när du är 105?
Hon menar att det i grunden ändå handlar om ett personligt ställningstagande.
- Trots att man talar om pensionärer som en grupp så blir vi inte homogena bara för att vi lämnar arbetslivet, säger Susanne.
- Vi måste först slå fast vad det är vi pratar om när vi pratar om teknik. Det finns den digitala tekniken, vardagstekniken, välfärdsteknologin, den medicinska tekniken och branschspecifik teknik. Och mycket av den senare är idag så sofistikerad att den bara kan hanteras av specialister, som till exempel bilen.
- Ett problem med tekniken idag är att den inte är särskilt användarvänlig. När man köper en teknisk produkt i butiken finns det ingen manual med. Den ska man ladda ner från internet och när man gör det är den på 300 sidor i liten stil – på engelska. Vi måste på något sätt ställa mer krav och se till att användarna är med från början.
Susanne Iwarsson förtydligade också att det inte bara gäller elektroniska och digitala produkter.
- Det gäller även sådana praktiska produkter som rullatorer. Det händer faktiskt dödsolyckor varje år med rullatorer på grund av brist på information om hur de ska hanteras och vad de tål. Produkter och tjänster måste också klara att vi gör fel ibland, fastslog hon.
- Ställ krav som konsument!
 
Mer tid tillsammans
Hon berättade också att männen börjar komma ifatt kvinnorna när de gäller ökad medellivslängd.
- Och det innebär ju för många att de får ökad tid tillsammans och kan stötta varandra och komplettera varandra längre upp i åldern.
 
Många minnesfunktioner
- Vi har korttidsminne, procedurminne, till exempel att komma ihåg hur man cyklar, och långtidsminne för sådant som ligger längre tillbaka i tiden, berättade Alma Fager, demenssjuksköterksa i Burlövs kommun.
- En minnesförlust behöver inte bara vara demens utan kan också bero på vitaminbrist, djup sorg eller stress.
Hon pekade på att ljud och/eller bilder kan väcka till liv minne som ligger längre tillbaka.
- Det finns genvägar till våra minne, men alla genvägar är unika eftersom vi är unika som människor. Alla är födda med en unik hjärna, har levt att unikt liv, format hjärnan till att bli en unik hjärna och genom livet haft unika upplevelser som ger olika minne.
- Vi måste därför respektera att vi alla har unika minnen. Man måste därför söka andra vägar för att nå andras minnen. Vi hittar genvägar genom våra sinnen och allt man hör är bra genvägar liksom allt man smakar och känner på.
- När någon får svårt att minnas ska man inte ställa utmanande frågor. Det skapar bara frustration och gör det ännu svårare. Försök i stället att hitta glädjen i att minnas tillsammans. Delad glädje är ju faktiskt dubbel glädje. Och minnet tränas bättre när man gör det i glädjefyllda situationer.
Alma påpekade också att demens är en mycket svag beskrivning av sjukdom.
- Det finns nästa 70 olika underkategorier, men nästan 70 procent av de som drabbas får alzheimers, men också den kan utvecklas olika. Den kommer smygande och påverkar först korttidsminnet. Därefter brukar den drabbade få svårt att hitta och drar sig många gånger för folksamlingar.
Det finns de som ärver alzheimers.
- Men det är oftast de som är yngre och drabbas tidigt. I övrigt vet man inte orsaken till sjukdomen. En riskfaktor kan vara folk som är lie runda, men det är inte hela sanningen.
Alma slog också fast att det inte finns några bromsmediciner.
- Glöm det. Det som finns är symptomlindrande. De bromsar inte men lindrar symptomen. Och det är lika många man som kvinnor som drabbas i högre ålder.
 
Viktigt med dialekter
Efter Alma Fager läste Elsie Nilsson texter på skånska från fyra skånska författare som skrev på bygdemål.
- Jag tycker det är viktigt med dialekter så vi måste slå vakt om dem, menade hon bestämt.
De författare hon läste texter från var Daniel Rydsjö, Gerda Åkesson, Elly Hallgren och Nils Ludvig Olsson.
Skratten var många och applåderna kraftiga när Elsie läst färdigt.

Väldigt många var de som ville se på Senior shopens modevisning

Väldigt många var de som ville se på Senior shopens modevisning

Birgitta visade en mörk väst

Birgitta visade en mörk väst

Christina en vinterjacka

Christina en vinterjacka

Göran en skjortpullover

Göran en skjortpullover

Kerstin hade en tuff jacka

Kerstin hade en tuff jacka

Lars visade en snygg väst

Lars visade en snygg väst

Kerstin visade en snygg klänning

Kerstin visade en snygg klänning

Hela tiden kommenterade och berättade Tina Földes som också äger Senior shopen

Hela tiden kommenterade och berättade Tina Földes som också äger Senior shopen

Professor Susanne Iwarsson berättade om tekniken och åldrandet

Professor Susanne Iwarsson berättade om tekniken och åldrandet

Ställ krav som konsument!

Ställ krav som konsument!

Alma Fager, demenssjuksköterska i Burlöv

Alma Fager, demenssjuksköterska i Burlöv

Hjälps åt att minnas!

Hjälps åt att minnas!

Elsie Nilsson läste på skånska

Elsie Nilsson läste på skånska

Föregående artikel:
Nästa artikel:

Comments are closed.