Månad: september 2019

Arlöv är en av 30 städer i Sverige som 2018 inte klarade miljökvalitetsmålet Frisk luft med avseende på luftburna partiklar. Det konstaterar det samhällsrådgivarföretaget Ramboll som gjort en sammanställning av SMHI:s statistik för luftkvalitet i utomhusmiljö.

– Det är riktigt att det inte bara gäller storstäderna längre utan även i mindre städer som Sundsvall och Visby är luften riktigt dålig, säger Daniel Nilsson, luftkvalitetsexpert på Ramboll.

– Helt klart är det så att detta påverkar vår hälsa, i synnerhet då barn och äldre som är extra känsliga för dålig luft. Det handlar om de minsta partiklarna i luften som tränger långt ner i lungorna och där är barn extra känsliga eftersom deras lungor är under utveckling. De har dessutom högre puls och högre andningsfrekvens än vi vuxna.

Vill skapa medvetenhet

Daniel Nilsson påpekar att Rambolls rapport inte är framtagen för att oroa folk utan för att göra folk medvetna om problemet. Han tillägger också att det är respektive kommun som har det främsta ansvaret att kontrollera luftkvaliteten.

– Och att jobba förebyggande. Sedan har Naturvårdsverket också en viktig roll i detta. Och jag tycker att alla har någon form av ansvar. Vi som lever i samhällena, industrier. Och vi som jobbar med frågorna har ett ansvar att hitta framtida lösningar, tillägger han.

Han menar också att var och en kan göra personliga val.

– Som exempelvis hur man tar sig till och från jobbet och var man bosätter sig.

Ökning på senare år

Återkommande mätningar visar att halten av luftburna partiklar minskat sedan 1990. Trenden har dock skiftat de senaste åren. Enligt rapporten ”Problemet med partiklar” har den nedåtgående trenden planat ut sedan 2014. Utsläppen av PM10, de minsta partiklarna, har snarare ökat något de sista åren. Ramboll vill med rapporten framhäva behovet av luftförbättrande åtgärder från Sveriges kommuner och andra ansvarstagande parter.

– Om utvecklingen ska vända och vi ska nå miljökvalitetsmålet Frisk luft krävs kraftfulla åtgärder. Luftburna partiklar är farliga för vår hälsa och i slutändan förkortar dålig luft våra liv, säger Daniel Nilsson.

– Sveriges kommuner måste ta resultaten av mätningarna på allvar. Undersökningar vi har gjort i Danmark och Norge visar att invånarna är oroade över sin luftkvalitet och anser att kommunerna gör för lite. Vi har anledning att tro att läget är liknande i Sverige. Vi måste kunna kräva av våra kommuner att luften vi andas är ren, tillägger Niklas Sörensen, vd på Ramboll.

Tydlig lagstiftning

I Sverige finns idag en tydlig lagstiftning som ska garantera alla invånare att ha en så god luftkvalitet som möjligt.

Utöver miljökvalitetsnormerna hat vi i Sverige beslutat om en målsättning för luftkvaliteten i miljökvalitetsmålet Frisk luft, som är ett av Sveriges miljömål, säger Daniel Nilsson.

Miljökvalitetsmålet kommer inte att nås till 2020. Fortsatta insatser behövs. utöver luftburna partiklar är det framförallt kvävedioxid och ozon som utgör problem. Halterna av dessa ligger långt från målnivån i många tätorter.

– Ett mycket dåligt förslag. Högern försöker på det här sättet gömma besluten om konkurrensutsättning i nämnderna för medborgarna, men jag förstår högermajoriteten, dundrade vänsterns Bo Lindquist och krävde återremiss.

Återremissen ställdes i första hand av Katja Larsson (s) med hänvisning till att förslagen enligt reglerna ska ses till hur det planeras och finansieras. Även miljöpartiets Vlado Somljacan krävde återremiss.

Förslaget som upprörde den icke borgerliga sidan av fullmäktiges ledamöter gällde ”Bemyndigande för nämnd att fatta beslut avseende konkurrensutsättning av verksamheter”, det vill säga respektive nämnd ska kunna fatta beslut om någon privat verksamhet ska ta över den kommunala, till exempel en förskola eller ett äldreboende.

Ove Johansson (mp) betäckande förslaget som tråkigt.

– Om det fortsätter på den vägen blir det allt mindre för kommunfullmäktige att ta beslut om. Det känns så väldigt trist.

– Det här är långt ifrån ett demokratiskt förslag som innebär att man döljer besluten för allmänheten och drar bort besluten från alla andra. Det är ett väldigt dåligt förslag, tillade Vlado Somljacan.

Han undrade samtidigt av Sverigedemokraterna tyckte.

– Det är ju den borgerliga alliansens stora samarbetspartner.

Bo Lindquist ökade på sin kritik.

– De som berörs är ju medborgarna. Beslut som tas i nämnderna nämns inte i medierna. Det här är inte demokrati. Det blir mer och mer diktatur i kommunerna, menade han bestämt i talarstolen.

Mats Lithner (l) upprördes av vänsterledamöternas tal om bristande demokrati med förslaget.

– Det är ganska upprörande att det inte skulle vara ett demokratiskt förslag. Det är ett förslag till beslut som tas i tusentals kommuner i hela landet. Det här är ett förslag för att flytta besluten så nära verksamheterna som möjligt.

Lars Johnson (m) påpekade att det här verkligen är ett demokratiskt förslag till beslut.

– Men det verkar som partierna till vänster inte litar på sina egna partikamrater som sitter i de olika nämnderna. Men på det här sättet får de själva bestämma hur de vill och vad de vill.

Christer Swahn (sd) var lite undrande över att de bekymmer andra partier hade över vad de tycker.

– Men så länge alliansen lägger förslag som är i linje med vår politik så säger vi inte nej.

Debatten fortsatte till Lars Johnson ställde en ordningsfråga och krävde streck i debatten.

– Socialdemokrater, vänster och miljöpartiet vill inte diskutera sakfråga över huvudtaget.

Sista ordet i frågan fick Vlado Somljacan som menade att alliansen vill ta beslut bakom stängda dörrar.

Beslutet om att tillåta nämnderna ta beslut att konkurrensutsätta verksamheter blev till slut ett ja efter personomröstning.

I övrigt följde fullmäktige förslagen enligt dagordning och måndagens möte med kommunfullmäktige avslutades bland annat med vissa avsägelser och att Lisa Fristén (l) valdes till ny ordförande för Miljö- och byggnämnden.

För åttonde månaden i rad sjunker arbetslösheten i Burlövs kommun enligt statistik från Arbetsförmedlingen. Kommunen hade en total arbetslöshet under augusti månad på 10,3 procent, vilket är en minskning med 0,6 procent jämfört med samma tidpunkt förra året.

Sett till antalet personer betyder det att 858 av 8.330 invånare, i åldern 16 till 64 år, i Burlövs kommun var inskrivna som arbetssökande, vilket är 33 färre än i augusti i fjol.

– Det är lite mot trenden i övriga Skåne, intygar Victor Tanaka, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen. Å andra sidan är utvecklingen i Skåne positiv sett mot övriga delar av Sverige.

Vi hade ganska många varsel vid årsskiftet, men det skiftade så att statistiken i mars och april blev förvånansvärt positiv. För Skånes del innebär det att nio av tio nya jobb skapas i den sydvästra delen av landskapet.

Samtidigt finns det en trend att allt fler flyttar från Skånes östra delar till den västra och då i huvudsak till Malmö där den största delen av jobbtillväxten sker.

För Burlövs kommuns del gäller att det finns en större andel industrier och en stor byggsektor. Men för många burlövsbor gäller pendling till jobb i Malmö.

Växande skånsk industri

Victor Tanaka påpekar att det för närvarande finns ganska starka tecken på en växande skånsk industriverksamhet.

– Däremot visar byggsektorn på en försvagning, men det gäller ju från en mycket hög nivå, så egentligen märks det inte så mycket på arbetsmarknaden för närvarande.

Den minskade arbetslösheten på den lokala arbetsmarknaden i Burlöv menar han handlar om relativt små siffror.

– Så även om det har varit en trend som stått sig en tid så är det en svag trend som snabbt kan svänga. Men Burlöv sticker faktiskt ut bland de skånska kommunerna, i synnerhet i sydvästra Skåne.

Arbetslöheten bland utlandsfödda sjunker

Arbetslösheten bland utlandsfödda var 16,8 procent i Burlöv under augusti månad, motsvarande 543 av 3.232 personer. Det är 1,4 procentenheter färre än vid samma tidpunkt i fjol, −13 om man räknar personer. Därmed sjunker de utlandsföddas arbetslöshet för sjunde månaden i följd.

Även bland de unga sjunker arbetslösheten, denna gången med 1,4 procent. I augusti var 16,0 procent av 18–24-åringarna inskrivna som arbetssökande, motsvarande 132 personer. Mäter vi antalet inskrivna ser vi en minskning med åtta personer på ett års sikt.

Precis som den totala arbetslösheten ligger ungdomsarbetslösheten i Burlöv högre än i Skåne som helhet. Skillnaden mellan kommunen och länet är 3,9 procentenheter.